Från vänster: Adam Kosa, Almícar José Morais och Lolo Danielsson.

Tre personer om EU-valet

DT har intervjuat tre personer om det kommande EU-valet: Adam Kosa som nu sitter i Europaparlamentet och ställer upp för omval, Almicar José Morais från Portugal som vill komma in i parlamentet, och Lolo Danielsson från EUD-styrelsen.

Intervjuerna finns också på engelska – klicka här.

DTW19 Adam Kosa
FOTO: FRED MARVAUX/EU

Hallå där, Adam Kosa från Ungern. Du är en av EU-parlamentets två döva ledamöter och har suttit i parlamentet två mandatperioder. Nu vill du ställa upp för omval. Hur kommer det sig?
– Jag vill fortsätta mitt arbete med rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Europa. Det arbetet är aldrig färdigt. De tio år som jag suttit i Europaparlamentet, har vi skördat många framgångar. Men mycket arbete återstår givetvis.

Vad är det som driver dig att vilja bli omvald för ytterligare fem år?
– Min erfarenhet är att det är lättare att som politiker få till förändringar i Europaparlamentet än som utomstående representant för en ideell organisation. Det tar längre tid för representanter från ideella organisationer att påverka politiker.

Du är placerad på 9:e plats på valsedeln för ditt parti, Fidesz från Ungern. Vad tror du om dina chanser att komma in i EU-parlamentet?
– Mitt parti kan eventuellt knipa 13 platser i parlamentet. Om vi ser min forna placering på valsedeln i förra valet (12:e plats) och förrförra valet (11:e plats) så har jag en större chans att bli invald i nästa val. Det är roligt att mitt parti tror på mig och anser att jag har gjort ett gott arbete.

Helga Stevens, som nu är den andra döva EU-parlamentarikern, ställer inte upp för omval i år. Vad anser du om det?
– Tråkigt. Helga Stevens och jag har haft ett fint samarbete under de fem senaste åren. Vi har kunnat visa att vi som döva arbetar för alla medborgare i EU, inte bara dem med funktionsnedsättning.

Vilka är dina hjärtefrågor under den kommande mandatperioden?
– Implementering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på EU-nivå. EU har ratificerat konventionen (2010) men respekterar fortfarande inte den fullt ut. EU-institutionerna är ännu inte tillgängliga. Ett exempel är att tv-sända debatter inte textas och teckenspråkstolkas.

– Varje EU-land ska ha rätt att utforma sitt sociala system. Men problemet är att ländernas sociala system är för olika. Jag vill arbeta för att ländernas sociala system och förmåner ska bli mer likriktade och rättvisa. Ett bra exempel är tillgången till tolktjänst. Den varierar beroende på var man bor och EU-medborgare kan inte så enkelt få tolk när de befinner sig i ett annat EU-land. Två andra exempel är vilka arbetsmarknadsstöd respektive EU-land erbjuder, och tillgången till utbildning.

– Jag respekterar det faktum att EU-länderna har olika syn på migration, det är en del av deras suveränitet. Men en sak är säker: migration är inte en mänsklig rättighet. Vi ska välkomna dem vars liv hotas i deras hemländer men sedan när faran är över, ska vi hjälpa dem att återvända till sina hemländer. Enligt min åsikt har solidaritet en bredare betydelse och finns i fler än en form. Sverige har välkomnat migranter, Ungern hjälper Syrien med att återuppbygga skolor och se till att syrier kan återvända och bo där i trygghet.

Du har talat om personer med funktionsnedsättning kontra migranter. Hur ser du på att migranter och personer med funktionsnedsättning ställs mot varandra?
– Här syftar jag på illegala migranter. Om de inte får stanna i EU så måste de utvisas till sina hemländer så snart som möjligt. EU-medborgare måste komma i första hand. Om vi tittar på USA så prioriterar de sina amerikanska medborgare framför utlänningar när det gäller jobb. I Europa måste vi hjälpa våra egna medborgare med funktionsnedsättning i första hand och se till att integrera dem på arbetsmarknaden.


DTW19 Almicar José Morais

Hallå där, Almícar José Morais. Du är den ena av de två döva* EU-kandidaterna. Hur kommer det sig att du vill sitta i Europaparlamentet?

– Jag representerar Bloco de Esquerda (Vänsterblocket på portugisiska). Mitt parti har nu en ledamot i Europaparlamentet. Hon har fått behandla teckenspråksrelaterade frågor och haft en del dialog med Helga Stevens (en av parlamentets två döva ledamöter). Då har hon rådgjort med mig. Hon och partiet i övrigt anser att det är bättre om jag som döv och teckenspråkstalande själv sitter i parlamentet. Jag har tackat ja till att kandidera till parlamentet. Tanken är att jag kommer att representera människor med funktionsnedsättning, inte bara döva. Sedan vill jag också utgöra en motvikt till den populistiska högern som vuxit sig stark på vissa håll i Europa, där Adam Kosas parti Fidesz är en del av.

Vilka är dina hjärtefrågor?
– Det är att teckenspråk ska få minoritetsspråksstatus i samtliga EU-länder. Det ska erkännas som ett fullvärdigt språk och inte som ett kommunikationsmedel för personer med funktionsnedsättning. Jag vill också arbeta för att när teckenspråk diskuteras på EU-nivå så ska det uteslutandes ses som en språkpolitisk fråga. Men när tillgänglighet diskuteras, så är det en funktionsrättspolitisk fråga. Jag vill skilja på de språkpolitiska och funktionsrättspolitiska perspektiven. Sedan drivs jag också av att göra teckenspråket mer synligt i EU.

Du har plats 10 på valsedeln för ditt parti. Hur stor chans tror du att du har att komma in i Europaparlamentet?
– Nu har mitt parti bara en ledamot i EU-parlamentet. Jag tror att vi kan knipa mellan en och tre platser i parlamentet, sett till opinionsläget för Bloco de Esquerda här i Portugal. Så jag har tyvärr nog inte så stor chans att komma in. Jag har inte heller lyckats bli invald i en politisk församling på lokal nivå tidigare.

Vem är du?
– Jag undervisar och forskar i portugisiskt teckenspråk vid ett universitet och jobbar som teckenspråkslärare på en gymnasieskola för döva. För närvarande studerar jag sociologi på mastersnivå och ska snart försvara min uppsats om deafhood. Jag är vice ordförande för det portugisiska dövförbundet. Politiskt tror jag på att socialismen ska gå före kapitalismen. Vi måste slå vakt om den sociala välfärden och se till att mänskliga rättigheter uppfylls.

Men det kan väl inte kosta hur mycket som helst?
– Nej, men det handlar om hur politiker resonerar. Generellt så talar högerpolitiker om att när mänskliga rättigheter diskuteras, så tänker de alltid på ekonomin i första hand. Alltså hur mycket det får kosta. Vänsterpolitiker diskuterar hellre hur mänskliga rättigheter kan uppfyllas och därefter hur de kan finansieras.

*det finns för närvarande minst sju döva EU-kandidater. De fem andra namnen kan ses här nedan. Vi har inte kunnat intervjua dem till det senaste numret av papperstidningen Dövas Tidning. 

1. Kaija-Liisa Savolainen, Finland
2. Ida Collu, Italien
3. Steffen Helbing, Tyskland
4. Alexander Exner, Tyskland
5. Edgars Vorslovs, Lettland


DTW19 Lolo Danielsson
FOTO: EUD

Hallå där, Lolo Danielsson. Du sitter i styrelsen för European Union of the Deaf (EUD). Varför ska man rösta i EU-valet?
– För att man ska få ökad medvetenhet om demokratin inom EU. Om man går och röstar i valet, så tar man ansvar för sitt och andras liv. Genom EU har vi stort inflytande på våra privatliv och på det offentliga, från lokal nivå upp till europeisk nivå. Därför är det viktigt att vara med och påverka EU:s framtid.

– Men sedan förutsätter det givetvis att alla ska kunna gå och rösta utan att möta några hinder. Här tänker jag på de 80 miljoner EU-medborgare som har någon form av funktionsnedsättning. Valinformationen och vallokalerna måste göras tillgängliga för dem. För oss döva ska det exempelvis finnas information på teckenspråk.

Vilka frågor anser EUD är de viktigaste i valet?
– Ännu mer jämlika villkor för döva med utgångspunkt i de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som slagits fast i Europakonventionen och FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. Det gäller frågor som teckenspråk, tillgänglighet, sysselsättning och utbildning.

– Ett exempel på en viktig fråga som måste bevakas är hur det nyss antagna europeiska tillgänglighetdirektivet kommer att tillämpas i varje EU-land. (Kort går direktivet ut på att minimikrav ska finnas på hur tillgängliga varor och tjänster ska vara för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel röra sig om smarta mobiler, e-böcker och 112).

– Vad gäller 112 så måste det finnas en universell design som gör att samtliga medborgare i EU kan nå larmtjänsten. Döva ska exempelvis kunna trycka på en viss knapp oavsett var i EU de rör sig. En universell produkt som är tillgänglig för alla är något vi alla tjänar på. Det är mer kostnadseffektivt än att ta fram särlösningar i olika länder.

Vad hoppas EUD att EU ska ha uppnått före nästa val, 2024?
– Jag vill understryka att EUD har en strategiplan som gäller fram till 2021. Vi har en annan mandatperiod än EU och följer de motioner som medlemsförbunden (nationella dövförbund) beslutat. EUD följer dock EU:s aktuella frågor och har egen styrelse och personal som verkar utifrån de områden som EUD prioriterar, till exempel, lagstiftningsåtgärder, arbetsmarknad och jämställdhet. Jag är ansvarig för jämställdhetsarbetsgruppen vars mål är ökad medvetenhet kring jämställdhet på alla nivåer, från EUD till nationella dövförbund och dess lokala organisationer.

– Vi har gett stöd till det första arrangemanget av Deaf Women European Forum i Valencia, Spanien, förra hösten. För att kunna fortsätta arbetet för döva kvinnors rättigheter har forumet utkommit med Valencia-deklarationen som bland annat går ut på att varje nationellt dövförbund i Europa uppmanas att se över den nuvarande situationen för döva kvinnor i sitt land, t.ex. tillgång till olika samhällsinsatser och stöd, och att uppmuntra kvinnors ledarskap. 


– Nu diskuterar vi flyktingfrågor inom EUD. Det är ett aktuellt område, hur tillvaratas till exempel döva flyktingars rättigheter? Flyktingar skapar som bekant intressekonflikter inom EU.

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2019-05-02
Uppdaterad 2019-05-13