FOTO: NICLAS MARTINSSON

Ola Lundström: Kommande generationer ska få det bättre

Ola Lundströms politiska intresse vaknade när han gick på Manillaskolan i Stockholm under slutet av 1980-talet. Då slogs han tillsammans med andra i elevrådet för att alla lärare skulle kunna teckna flytande.
   – Ganska många lärare kunde inte teckna så bra på den tiden, berättar han.

Ola Lundström, född i Stockholm, började på Manillaskolan samma år som riksdagen erkände det svenska teckenspråket som dövas förstaspråk. Året var 1981. Han har både goda och dåliga minnen av skoltiden. Bland det bästa med skolan var den sociala biten. Många döva elever gick där. Bara hans klass hade som mest 27 elever. 

Vad skolan brast på var att kvaliteten på själva undervisningen inte alltid var den bästa. Han upplevde ofta att lektionerna var enformiga och inte individuellt anpassade. Om han gjorde klart en uppgift i förtid måste han vänta tills de andra blev färdiga. Hans lärare kunde inte heller alltid teckna så flytande.

– De använde svenskapåverkat teckenspråk, säger han.

Han gick med i elevrådet under slutet av 1980-talet. Då var han sekreterare och Patrik Nordell ordförande. Elevrådet slogs bland annat för att alla lärare skulle vara fullt teckenspråkiga och att skolan skulle anställa fler döva lärare.

– Rektorn var lyhörd. Det började hända saker när vi gick ut klass 10. Sedan ökade andelen döva lärare snabbt.

Ola Lundström upplevde också att teckenspråket på bred front började bli accepterat i samhället under 1980-talet. Många var nyfikna på teckenspråk. Själv började han lära sig teckenspråk när han var ungefär två år gammal. Hans föräldrar kunde inte teckenspråk innan de fick honom. Mamma Anne-Marie Persson är hörselskadad och i dag ordförande för Förbundet Vuxendöva i Sverige.

– Teckenspråket betydde enormt mycket för mig under uppväxten. Det gav mig en identitet. Nu har jag ett språk som jag kan känna mig trygg med, säger Ola Lundström som sedan gick i riksgymnasiet för döva i Örebro 1991-1995.

Efter studenten kom han tillbaka till Stockholm. Där och då gick startskottet för hans långa ideella engagemang. 1995 började han som kassör hos Stockholms Dövas Ungdomsråd. 2017 slutade han som ordförande för Stockholms Dövas Förening (SDF). Då hade han suttit i SDF:s styrelse i åtta år och varit kassör, vice ordförande och ordförande. Han var också arvoderad ordförande i nära ett halvår. Under den tiden var han arbetsledare för personalen och arbetade med intressepolitiska frågor då SDF:s intressepolitiska sekreterare var tjänstledig.

– Det har varit en väldigt rolig och händelserik tid och jag har trivts jättebra.

Exempel på större händelser som SDF varit inblandad i under perioden 2009-2017 är öppnandet av det teckenspråkiga seniorboendet i Skärholmen, flytten av Manillaskolan från Djurgården till Kungsholmen, två större projekt som visat sig ha stor betydelse för föreningens medlemmar (Tredubbelt utsatt och IT-support på teckenspråk) och nedskärningarna av taxiresorna till de teckenspråkiga förskolorna på en del håll i Stockholm med omnejd.

– Det var hjärtskärande att se hur vissa döva förskolebarn drabbades när de inte längre hade rätt till taxiresor.
Mellan 1995 och 2009 hade han också hunnit med olika styrelseroller för Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Härnösands Dövas Teckenspråksförening, Y-Läns Dövas Förbund, Dalarnas Dövas Förening och Sveriges Dövas Riksförbund.

– Jag har alltid varit politiskt intresserad.

Det som driver honom är kampen mot orättvisa och audism (förtryck baserat på hörselförmågan) och kampen för att få samhället att visa respekt och förståelse för det svenska teckenspråket.

– Jag upplever att samhället tror att de respekterar det svenska teckenspråket, men nej, det gör de inte. Titta bara på Örebro och Gävle för att ta några exempel (en förskola med hörselspår i Gävle var nedläggningshotad, och flytten av den teckenspråkiga förskolan resp. riksgymnasiet i Örebro som möttes av stora protester reds anm), säger Ola Lundström.

– Vi kan inte acceptera att beslut fattas över våra huvuden. Alltså ”inget om oss utan oss”.

Ola Lundström drivs också av att kommande generationer döva ska ha det ännu bättre än dagens. Själv har han två döva barn. På frågan om det gör honom mer motiverad svarar han ja men understryker samtidigt att han kämpar för alla, inte bara sina barn. Han vill ta bort synsättet om att teckenspråk bara ska ges till de barn som behöver det. Istället menar han att det är viktigt att döva och hörselskadade barn ska erbjudas teckenspråk redan i förskolan och därmed ges möjlighet till språkbad. Därmed får de en bra start i livet och goda förutsättningar för att klara grundskolan och gymnasiet. Barn som har döva föräldrar och övriga barn som vill lära sig teckenspråk ska också erbjudas teckenspråk. I dag är det inte så. Det varierar väldigt mycket i landet beroende på var man bor och på tillgången till de teckenspråkiga förskolorna.

Varför vill du bli ordförande för SDR?
– Jag tror att jag med mina erfarenheter kan vara med och bidra till att åstadkomma förändringar, t.ex. att stärka teckenspråkets ställning ännu mer. Och min styrka är att jag kan motivera både på individ- och gruppnivå, så att vi kan färdas åt samma håll.

Hur ser du på dagens SDR?
– Jag har full förståelse för att SDR genomgått en tidskrävande omorganisation och att det intressepolitiska arbetet därför blivit lidande. Men jag tror att det blir en nytändning för förbundet efter kongressen med förslaget Nya vindar.

Hur ser du på framtiden för SDR?
– Jag tror att SDR kommer att bli starkare och större och i högre grad än i dag fungera som en instans som olika beslutsfattare vänder sig till innan de tar beslut. Och att medlemmarna känner tillfredsställelse med SDR, att förbundet jobbar för dem.


Namn: Erik Ola Lundström. 
Ålder: 43. 
Bor: Örebro.
Yrke: Intressepolitiskt aktiv.
Familj: Två döttrar, Elsa, 7 år, och Linnea, 9 år. 
Gör helst på fritiden: umgås med barnen och följa deras aktiviteter. En dröm är också att om jag får tid över så renoverar jag en gammal bil. Det är avkopplande.
Läser helst: Svenska Dagbladet, Dövas Tidning, Teckentydaren. Och barnböcker tillsammans med mina döttrar.
Tittar helst på tv: serien The Big Bang Theory, nyheter, samhällsprogram och vetenskapsprogram. Jag försöker kolla på tv men har inte alltid tid.
Favorittecken: döv.


SDR QUIZ – Vi testar Ola Lundströms SDR-kunskaper 

När grundades SDR?
1922.

Rätt svar: 26 februari 1922. 1 poäng.

Vem var SDR:s första ordförande?
Jag vet att han var från Göteborg… Vad heter han nu igen? Nej, jag kan inte komma på det.

Rätt svar: Dan Andersson från Göteborg. 0,5 poäng.

När bytte SDR namn, från Svenska Dövstumförbundet till Sveriges Dövas Riksförbund?
Slutet av 1960-talet.

Rätt svar: 1950. 0 poäng. 

Var ligger SDR:s säte?
Leksand.

Rätt. 1 poäng.

Hur många medlemmar hade SDR vid årsskiftet 2016/17?
Ca 4400.

Rätt svar: 4242. 0 poäng. 

Totalpoäng: 2,5 av 5

 

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2017-06-14
Uppdaterad 2017-06-14