ILLUSTRATION: MIKAEL ÖHLUND

Döva barn har inga problem med att lära sig flera språk samtidigt

Den här veckan är det Internationella Döv-veckan. DT kommer därför att publicera referat varje dag fram till fredag av utvalda föreläsningar från den internationella konferensen om döva barns språkutveckling som ägde rum i Stockholm i somras. Konferensen var ett samarbete mellan Stockholms universitet och National Technical Institute of the Deaf på Rochester Institute of Technology. 
   Det här är den andra av de fem delarna. 

Varje år föds cirka 10 000 döva barn i USA. Det största forskningsunderlaget av döva barn är för närvarande barn till döva föräldrar. Men eftersom det bara är 5 % av alla döva barn som har döva föräldrar poängterade Christian Rathmann, professor på Hamburg universitet, att det behövs mer forskning på döva barn med hörande föräldrar. Det är ju den gruppen som är mest representativ för dövsamhället. Alltså har drygt 95 % av alla döva barn hörande föräldrar och till skillnad från barn i döva familjer kan dessa barn drabbas av fattig språkinput vilket kan påverka barnet negativt.

Flera gånger hänvisade Rathmann till andra studier som menar att man bör ge ett barn så mycket tal- och ljudträning som möjligt. Annars kan barnets familjedynamik skadas eftersom barnets äldre familjemedlemmar kan ha svårt att lära sig teckenspråk. Rathmann förkastade detta och sade att själva problemet inte ligger hos teckenspråket för det döva barnet kommer att känna sig utanför oavsett. Han presenterade också andras forskning som visar att det är viktigt att man tränar det audiella centret i hjärnan så att det visuella centret inte tar över. Här avfärdade Rathmann teorin och argumenterade att ett litet barn inte har några problem att lära sig flera språk samtidigt under sitt första levnadsår. Han påtalade den ”kritiska perioden” som är de viktigaste första åren i ett barns liv för språkinlärning. Att få lära sig ett språk under den kritiska perioden kan alltså vara avgörande för ett barns språkutveckling. Lär man sig ett språk efter den kritiska perioden kan det leda till förseningar i barnets språkutveckling.

Rathmann menade också att två språk stöder varandra: när man ser ett ord i det ena språket aktiveras det andra språket i hjärnan. Till exempel om man ser ett ord så upplever man motsvarande tecken i huvudet och då har man bildat en koppling mellan orden. Han betonade vikten av att lära sig språk tidigt men ställde samtidigt frågan hur de hörande föräldrarna ska kunna lära sig ett fullgott teckenspråk när de aldrig varit i kontakt med teckenspråk tidigare. Han menade att en döv person i en hörande familj svårligen kan bli 100 % delaktig eftersom nästan alla döva barns föräldrar är hörande. Därmed kan man inte heller ställa alldeles för höga krav på dessa föräldrar som då riskerar känna sig misslyckade när de inte lyckas lära sig teckenspråk till 100 %. Det räcker med att man uppmuntrar dem att lära sig teckenspråk och att de inte förväntas bli proffs på det eftersom det inte är deras förstaspråk.

TEXT: MOA GÄRDENFORS
ILLUSTRATION: MIKAEL ÖHLUND


Läs tidigare delar i artikelserien om forskning om döva barns språkutveckling

DEL 1: "Tidig exponering av teckenspråk har positiva effekter på kognitiva processer"




Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2016-09-20
Uppdaterad 2016-10-28