Är Tyst Teater en tyst teater? Det här fotot är taget ur Natten är dagens mor-föreställningen (2005). ARKIVFOTO: URBAN JÖRÉN/RIKSTEATERN

Ska Tyst Teater byta namn eller inte?

Riksteaterns Tyst Teater har nyligen gått ut med att de ska byta namn nästa år, lagom till sitt 50-årsjubileum. De förklarar att döva ju inte är tysta av sig. Deras beslut har väckt reaktioner. Här skriver skådespelaren Lars Otterstedt om sin syn på saken.

Namnbytets vara eller icke vara

Är namnbytet av Tyst Teater ett helgerån eller är tiden mogen för ett annat namn som fortfarande representerar Tyst Teaters arbete? När jag började på Tyst Teater 1996 hade vi utexaminerade skådespelare livliga diskussioner med den fasta ensemblen om just namnet Tyst Teater var representativt för det arbete vi gjorde. För att förstå dessa diskussioner som även fanns internt redan innan vi, den andra generationens skådespelare, kom in bilden behöver vi gå tillbaka till 1970 då Tyst Teater bildades. 

1970 ordnades en workshop på Västanviks folkhögskola. Namnet på workshopen var just Tyst Teater och handlade om att skapa visuell och fysisk teater utan vare sig det talade eller det tecknade språket. Och vilka kunde göra det bättre än unga progressiva döva med massor av talang? Succén var ett faktum och deltagarna fick mersmak – en teatergrupp hade fötts och döptes till Tyst Teater. Ett namn som var rätt i tiden. Föreställningarna infriade publikens förväntningar som fick se föreställningarna som byggde på visuella situationer, fysiska uttryck och även mim.

Först 1978, när Tyst Teater blev en del av Riksteaterns verksamhet, gjorde de sin första teaterföreställning där ett manus översatts till teckenspråk, I väntan på Godot (av Samuel Beckett). Tyst Teater gjorde inte längre ”tyst” teater utan använde hädanefter teckenspråk som en självklarhet i deras framtida produktioner. Ny mark hade brutits men dock levde namnet Tyst Teater vidare. 

Diskussionerna kring namnets vara eller icke vara kom och gick. Under slutet av 1990-talet blossade diskussionerna upp igen då vi till och från möttes av recensioner som skrev att vi var allt annat än tysta på scen. Våra andetag hördes, våra skratt, våra flämtningar hördes, vårt teckenspråk hördes och ibland även de gånger vi hade hörande skådespelare som talade hördes. Det blev ett skevt fokus, ett fokus som tog oss från det faktiska arbetet vi gjorde på scen till att handla om ljud. Missförstå mig rätt – dessa recensioner var inte på något sätt kränkande i egentlig mening men fokuset siktades snett på grund av Tyst Teaters namn. Så det har många gånger genom Tyst Teaters historia funnits diskussioner om namnbyte men fördelarna med att behålla namnet vägde hittills alltid tyngre.

Tyst Teater är ett starkt etablerat namn både nationellt och internationellt. En teater som har levererat en kvalitativ och bred repertoar med alltifrån politiskt, nyskriven, klassiskt till barn och ungdomsteater och musikal på teckenspråk. En teater som vunnit stora Teaterpriset, deltagit i flera scenkonstbiennaler, kulturfestivaler, spelat på långväga platser som Samara, Buenos Aires, Seoul och Brisbane, gjort samproduktioner med Teater Manu, Teater Totteri och Dramaten, initierat och samarbetat genom teaterprojekt över landsgränser i länder som Uganda, Indien och Makedonien. Listan kan göras mycket längre och detta fantastiska arbete fortsätter än idag med en personalstyrka med dövkompetens och dövmedvetenhet som successivt genom de senaste 20 åren har ökat och som nu slutligen landat med en konstnärlig ledare som är döv. Det är historia!

Även om det är med sorg i hjärtat jag säger detta så tror jag att om Tyst Teater någon gång ska byta namn så är det nu. Tiden är mogen för ett namn som frigör oss från ett namn som siktar skevt, som bär det gamla och öppnar upp för det nya – det som är och ska komma. 

Jag vill också passa på här att ge min personliga eloge och beundran till den tidigare fasta ensemblen som bestod av Vineta Lyxell, Gunilla Vestin Wallin och Jianu Iancu. Utan deras envishet, tålamod, passion och kärlek till teatern hade Tyst Teater aldrig överlevt, aldrig levt vidare. Tack för alla fantastiska föreställningar ni har levererat och tack för all den visdom och kunskap ni delat med er genom åren.


LARS OTTERSTEDT
skådespelare, regissör och kostymdesigner

 

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2019-09-12
Uppdaterad 2019-09-12