logo stor

logo liten

testkuvert

testkuvert

Föräldrar lär sig teckenspråk på Västanviks folkhögskola.
FOTO: LARS DAHLSTRÖM

Tuffar på som vanligt

Regeringen har nyligen beslutat om att ändra förordningen för TUFF (Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar). I dag ska TUFF prioritera de föräldrar som har barn som ännu inte har börjat skolan. Men från och med 1 oktober ska teckenspråksutbildningen i första hand ges till dess att barnet har gått ut grund-, special- eller grundsärskolan. I verkligheten påverkar beslutet inte TUFF så mycket.

Enligt jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP) är förändringen efterfrågad av föräldrar och organisationer för döva, hörselskadade och språkstörda barn. Inte bara det, timersättningen ska också höjas för de föräldrar som deltar i TUFF. Den har legat på samma nivå sedan TUFF:s start 1997.
   – Vi har lyssnat in föräldrarnas synpunkter om behovet av att få teckenspråksutbildning under hela barnets skolgång. En femårings ordförråd går inte att jämföra med en tolvårings. Därför är denna förändring viktig, säger Nyamko Sabuni.

När Dövas Tidning tog kontakt med Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), blev de överraskade över beslutet. Regeringen hade inte informerat dem om att beslutet var fattat. De önskade att regeringen samrådde med dem innan beslutet togs. DHB:s ordförande, Jan Carlsson, gläds dock åt beslutet men önskar samtidigt att timtaket – 240 timmar – utökas.
  – Vårt mål är att komma upp i Norgenivå med cirka 1000 timmar teckenspråksutbildning för föräldrar under skoltiden, säger Jan Carlsson.

Han vill även att TUFF-systemet ska bli mer flexibelt om timtaket ska vara kvar. Det är inte alla föräldrar som tar ut 240 timmar. Ett exempel: om en förälder bara läser 100 timmar teckenspråk så borde en annan förälder få läsa 380 timmar.

Timtaket borde skrotas
Fem folkhögskolor i landet driver TUFF. De får medel av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Eva Andåker har ansvar för TUFF vid SPSM. Hon förstår Jan Carlssons önskemål om ett mer flexibelt system. Hon vill själv se att timtaket skrotas alternativt att antalet timmar fördubblas. Enligt henne borde det avskaffade timtaket funka om TUFF ska hålla sig inom budgeten. Detta eftersom väldigt få föräldrar läser färdigt sina 240 timmar, och eftersom utbildningskostnaden är densamma om det är fyra eller åtta föräldrar i en grupp.

Vidare säger hon att det i praktiken inte gör någon skillnad att förordningen ändras.
  – Vi har aldrig nekat någon förälder att läsa TUFF därför att barnet har varit för gammalt. Vi har till och med föräldrar som har vuxna barn, säger Eva Andåker.

Jenny Ek är ombudsman vid SDR. Även hon tycker att 240 timmar inte räcker för att lära sig ett nytt språk.
  – Med erhållna språkkunskaper efter 240 timmar förväntas föräldrarna kunna kommunicera med sitt barn obehindrat under dess uppväxt, säger Jenny Ek, som tycker att timtaket ska höjas eller skrotas.

Om timtaket skrotas, kan det eventuellt leda till att föräldrar blir mer motiverade att läsa teckenspråk. Hon anser att det är positivt att markera tydligt att TUFF i första hand är för dem som har barn som ännu inte har gått ut grund-, special- eller grundsärskolan.
  – Det finns hörselskadade som konstaterar sent att de behöver teckenspråk, vilket gör att även deras föräldrar behöver kunna teckenspråk, säger Jenny Ek.

Inte rättvist att jämföra med Norge
Tillbaka till Norge. Eva Andåker säger att jämförelsen med Norge inte är helt rättvis. I Norge motsvarar en timme 40 minuter. 1000 timmar blir alltså cirka 660 timmar. Sedan har Sverige ett annat system. Det är landstinget som har hand om introduktionskurserna i teckenspråk. De är på 60 timmar i tio landsting. I de andra landstingen ser det väldigt olika ut. Örebro talar till exempel om 18 gånger och Jönköping om ”ingen övre gräns”, enligt en kartläggning som DHB gjort. Sedan går en del av de cirka 660 timmar i Norge till att informera om hörseltekniska hjälpmedel, skolalternativ och dövas kultur med mera. Det uppdraget har landstinget i Sverige. Ändå ligger Sverige fortfarande långt efter Norge när det gäller TUFF.

Eva Andåker berättar att antalet TUFF-deltagare har legat konstant de senaste åren och att ett stort antal föräldrar till döva barn med cochleaimplantat (CI) lär sig teckenspråk. Förra året läste 474 vårdnadshavare teckenspråk på någon av landets fem folkhögskolor.

Dövas Tidning har frågat Nyamko Sabuni upprepade gånger om timtaket kan komma att skrotas eller utökas. Hon har inte gett något svar.

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad torsdag, 26 april 2012 15:51 Uppdaterad onsdag, 02 maj 2012 22:18